Cancerkvacksalveri och falska läkare är a-okay för Västerorts åklagamyndighet.

Jag nog har haft en något naiv inställning till hur lag och rättsväsende fungerar. Jag trodde att det var tillräckligt att ha bevis för ett brott för att väcka åtal och jag trodde att brottslingar straffades när de åkte fast. Not so much, visade det sig.

Som bloggande och podcastande skeptiker träffar man på de mest osmakliga varianter av kvacksalveri. I mindre officiella sammanhang lovar alternativmedicinare alltför ofta att bota både det ena och det andra, även sådant man inte får utge sig att behandla, och jag bestämde mig för ett par månader sedan därför för att wallraffa lite i syfte att avslöja dessa charlataner. Jag gick då bland annat till en utövare inom TCM (kinesisk medicin), vilket var ett intressant och skrämmande möte.

Jag satte mig i kö med min iPhone i inspelningsläge, och efter en stunds väntan blev jag framvinkad till en asiatisk man i (vilseledande) läkarrock och nästan obefintlig svenska. När jag satte mig ner började han känna på min handled och jag fick sträcka ut tungan. Han började, med stöttning av en assistent, att fråga mig olika frågor, som om jag var stressad eller stel i kroppen. Sedan påstod han att jag har problem med levern och att jag har dålig blodcirkulation i nacken. När han sedan frågade om jag har något annat problem drog jag på mig min bästa snyftmin och hävdade att jag nyligen blivit diagnostiserad med bröstcancer. Han plockade då fram en maskrosmedicin som han sa "hjälper mot bröstcancer" och han hävdade också att jag kan komma till hans mottagning och få någon form av specialblandad örtmix. Han och assistenten hasplade snart ur sig att behandlingarna "bara hjälper mot bröstcancer, inte botar" och att "man balanserar kroppen." Men dessa brasklappar handlade inte om insikt om metodens begränsningar utan det betonades att man helt enkelt inte får säga att man botar cancer med TCM i Sverige, även om det används mycket i Kina i dessa syften.

När jag efteråt gick in på deras hemsida visade det sig att TCM-utövaren, som är VD för företaget, där kallar sig "överläkare." Jag frågade under samtalet om han var svensk läkare, något som han nekade till. Även om han nu skulle ha missförstått min fråga så finner jag det mycket osannolikt att han skulle ha blivit godkänd för svensk legitimation, inte minst för att man måste genomgå ett språktest och för att jag inte tror att något som arbetar uteslutande med alternativmedicin skulle bry sig om att gå igenom den processen.

Lagen om yrkesverksamhet på hälso och sjukvårdens område säger i paragraf 4 att man inte får:

"behandla cancer och andra elakartade svulster, diabetes,
epilepsi eller sjukliga tillstånd i samband med havandeskap
eller förlossning,"
Den säger också att:
"5 § En i 2 § angiven yrkestitel (skyddad yrkestitel) [därbland läkare, min anm.] får
användas endast av den som enligt nämnda paragraf antingen har
legitimation för yrket eller genomgår föreskriven praktisk
tjänstgöring. Lag (2006:50)."

Med andra ord får man inte behandla cancer eller falskeligen kalla sig läkare. Vilket han bevisligen gjorde. Med inspelningen i högsta hugg gick jag till polisen och lämnade in en anmälan. De lovade att jag skulle få ett meddelande om vad som hände med anmälan, men när jag inte hade hört något efter en månad så ringde jag och fick då veta att fallet var nedlagt. Efter visst detektivarbete lyckades jag få reda på att det hade skickats till en åklagare som hade beslutat att inte gå vidare med fallet.

För att få reda på varför ett sådant beslut hade fattats ringde jag till den ansvarige åklagaren, som på fem minuter lyckades allvarligt skada mitt förtroende för rättsstaten. Till en början var han trevlig och tillmötesgående, men blev snabbt allt grinigare när jag artigt frågade vad som var orsaken till att han inte hade väckt åtal och vad som hade krävts för att han skulle ha gjort det. Angående den skyddade yrkestiteln så pekade han på att "läkaren" hade varit ärlig under samtalet med mig och kunde inte förklara varför det inte var åtalbart att han uppgav sig vara läkare på sin egen hemsida. Allt han sa var att "det beror på omständigheterna".

När jag sedan tog upp mötet med TCM-läkaren, där han sagt sig kunna behandla min "cancer", och att det ju faktiskt är olagligt, hade han även där någon slags vag hänvisning till oklara "omständigheter" som han inte vidare ville förtydliga. Han hade under samtalet tagit fram hemsidan där "läkaren" beskrevs och lyfte fram att han enligt den är utbildad läkare i Kina som ett argument. Detta trots att han strax innan hade tagit upp att han avvisade påståendet att han var läkare i Sverige i samtalet med mig som ett argument mot att han borde åtalas för brott mot skyddad yrkestitel! Han hävdade också att det hade varit en annan situation om han "bedrägligen hade försökt lurat mig". Jag nämnde då att han sålt maskrosmedicin till mig för att behandla min "cancer", men detta verkade inte vara tillräckligt. Av oklar orsak. När jag påpekade att "läkaren" bevisligen hade brutit mot lagen och att lagbrott väl rimligen borde leda till straff hävdade han att "brott är en sak, att det åtalas är en annan". Han vägrade konsekvent att förtydliga sina ställningstaganden och ståndpunkter och blev allt mer irriterad. När jag frågade om vad som fattades i omständigheterna för att det skulle ha blivit åtal hävdade han att "det kan jag ju faktiskt inte svara på" och när jag försökte få någon klarhet i hur han resonerade möttes detta med irritation och att "jag har ju sagt att jag inte kan svara på det." Till sist bestämde han sig för att det var dags att avsluta samtalet.

Så vad lär vi oss av detta? Jo - att komma med bevis för ett brott har begåtts innebär på intet sätt automatiskt att brottslingarna straffas. Och att Västerorts åklagarmyndighet uppenbarligen inte tycker att det är så farligt med cancerkvacksalveri och att falskeligen utge sig för att vara läkare. Och vad hjälper det att ha en lag som ska förhindra att människor råkar ut för charlataner och som ska straffa de skyldiga om lagen görs tandlös av valhänta åklagare?

Jag kommer att överklaga beslutet och återkommer med info om hur det går. På måndag kommer den förundersökningsledare som lade ner en annan anmälan jag lämnat in tillbaka från sin semester. Den gällde en kinesolog som i ett inspelat telefonsamtal sa att han kunde behandla min påstådda cancer med magneter, samt berättade om en annan kvinna han hade gjort samma sak med. Lagligt? Not so much. Men som vi lärt oss har det inte nödvändigtvis någon betydelse. Som Tim Gunn i Project Runway skulle säga: carry on.

Ljudklippet:

Veckans bibelord #16.

"Men om du inte lyssnar till Herren, din Gud, och inte troget följer alla hans bud och stadgar, som jag i dag ger dig, då skall alla dessa förbannelser nå dig och komma över dig. Förbannelse över dig inne i staden och förbannelse ute på åkern. Förbannelse över dina korgar och dina baktråg. Förbannelse över de barn du får och den skörd du bärgar, över kornas kalvar och tackornas lamm. Förbannelse över dig när du kommer och förbannelse över dig när du går. Herren ska själv sända förbannelse över dig. Du ska bli förvirrad och misslyckas i allt du gör, tills du slutligen går under därför att du har syndat och övergett honom. Han kommer att sända sjukdomar tills han har utrotat dig ur det land som du nu ska gå och ta i besittning: kroppslig svaghet, feber och inflammationer, förödande hetta och torka, mögel och pest. Himlen ovanför dig kommer att vara som koppar och jorden under dig som järn. Regnet ska förvandlas till dammoln som helt kommer att övertäcka dig tills du går under. Herren ska låta dina fiender besegra dig. Med segervisshet ska du dra ut i strid mot dem, men skingras åt sju olika håll. Alla riken på jorden kommer att betrakta dig med förskräckelse. Dina döda ska bli mat åt himlens fåglar och åt vilddjur, och ingen ska finnas som kan jaga bort dem. Herren ska låta bölder och bulnader, skabb och klåda från Egypten komma över dig, och det ska inte finnas någon bot. Han ska sända galenskap, blindhet och förvirring över dig. Du ska famla omkring mitt på ljusa dagen som en blind i sitt mörker. Du ska inte lyckas i något du gör utan ständigt vara förtryckt och utsugen. Ingen ska kunna rädda dig. Någon annan ska ta din fästmö och utnyttja henne. Någon annan ska bo i det hus du har byggt. Någon annan ska äta frukten från vingården du har planterat."

5 Moseboken 28:20-30

Tips från bloggen "Gud måste vara tokig".

Moral, medkännande och annat touchy-feely stuff. Del 3 - Psykopati.

Till skillnad från autistiska personer har psykopater oftast en god förmåga att förstå och uppfatta andras mentala tillstånd medan de däremot uppvisar omfattande brister i förmågan att ”känna med” andras smärtsamma känslor. Detta ger den olyckliga kombinationen att de har en förståelse för hur människor reagerar men inte upplever det som särskilt relevant att undvika att såra andra, vilket bl a tar sig uttryck i en ökad grad av vredesuttryck som används i syfte att medvetet uppnå något. Psykopater uppvisar mindre rädsloreaktioner och har mindre förmåga att upptäcka och reagera på rädslo- och sorgreaktioner hos andra.

Områden som samarbetar för att generera stressreaktioner, bl a orbitofrontalcortex och amygdala, tycks kommunicera i otillräcklig utsträckning, vilket bidrar tillför litet obehag när andra råkar illa ut och därmed minskad motivation att undvika att göra andra illa. Psykopater tros ha för mycket testosteronaktivering och för låg aktivering av stresshormonet cortisol, något som tar sig uttryck bl a i en överdriven dämpning av obehagliga känslor, samt ett ökat aggressivt och framfusigt beteende. Kommunikationen mellan hjärnhalvorna är också lägre, vilket enligt vissa teorier tros kunna innebära att funktioner som styrs i högre grad av vänster hjärnhalva, som närmandebeteenden, inte hämmas tillräckligt av höger hjärnhalva, som dominerar när det gäller förmågan att hantera känslor och hindra impulsiva handlingar. Däremot verkar det också som att de som klumpas in under begreppet "psykopater" inte nödvändigtvis har samma typ av brister. Vissa använder sig mer av kylig manipulation medan andra snarare är en grupp av aggressiva individer som impulsivt handlar först och tänker sedan.

I motsats till den vanliga synen på moraliskt och etiskt beteende som ett uttryck för osjälviskhet så tyder sammanfattningsvis mycket forskning på att omtanken om andra på ett plan tvärtom är uttryck för själviskhet – eller i vart fall känslomässig självbevarelsedrift i syfte att undvika eget obehag. Kanske är detta något att ha i åtanke med anledning av det allt större fokuset på ”positiv psykologi” i media under den senaste tiden – när det gäller utvecklandet av moral och medmänsklighet är smärta och sorg i viss mån vår, eller åtminstone våra medmänniskors, vän.

Moral, medkännande och annat touchy-feely stuff. Del 2 - Autismspektrumtillstånd.

När man pratar om autismspektrumtillstånd nämns brister i ”empati” ofta som ett kärnsymtom. Det som vanligtvis är fallet är däremot inte en grundläggande oförmåga att känna med andra, utan svårigheter att läsa av andras signaler samt att korrekt tolka de känslor som uttrycks. Som bloggaren Immanuel Brändemo, som själv har aspergers syndrom, uttrycker det:

”Detta är ett av de vanligaste missuppfattningarna av Aspergers syndrom; att man skulle vara medvetet nonchalant … Själv har jag två lägen när jag kommunicerar IRL: Det självupptagna och det upptagna. Antingen är jag självupptagen och lägger 90% av min energi på att göra mig förstådd, eller så är jag upptagen och lägger 90% på att förstå de andra. Jag har svårt att skicka ut och ta emot signaler samtidigt, och väldigt svårt att växla mellan lägena.”

Personer med autismspektrumtillstånd uppvisar olika grad av brister i ”theory of mind”, dvs förmågan att uppfatta och föreställa sig andras mentala tillstånd. Tolkningen av andras tankar och känslor försvåras av en bristfällig förmåga att tolka ansiktsuttryck, och talesättet att ”ögonen är själens spegel” är intressant i sammanhanget eftersom personer med autism inte i samma utsträckning som de flesta andra håller ögonkontakt och uppmärksammar de känslor som förmedlas i blicken. Flera områden som vanligtvis aktiveras när man tänker sig in i andras upplevelser och perspektiv är underaktiverade vid hos denna grupp när de tolkar ansiktsuttryck eller befinner sig i situationer som ställer krav på perspektivtagning.

Man misstänker att den bortgallring av synapser, "kommunikationspunkterna" mellan hjärnceller, som sker under tidig barndom är otillräcklig. Det förefaller som att hjärnan hos personer med autismspektrumtillstånd har en ökad lokal kommunikation, medan den långväga kommunikationen mellan olika delar i hjärnan, samt samordningen i integrerande områden och samspelet mellan hjärnhalvorna, inte är lika välfungerande. Detta får eventuellt till följd ett ökat ”brus” i sorteringen mellan stimuli, även sociala sådana.

Hjärnans utveckling under fosterstadiet och den tidiga barndomen tros förklara det annorlunda fungerandet hos personer med autismspektrumtillstånd. Bland annat Simon Baron Cohen har lyft fram teorin att ökad påverkan av testosteron kan vara kopplat till en ”extrem-manlig” hjärnfunktion hos båda könen med ökat detaljfokus och systematisering, men med mindre förmåga att tolka andras upplevelser. Trots sin aningen könsstereotypa syn sätter dock Baron Cohen här i förbifarten också fingret på en viktig poäng gällande genus och hjärnan - trots att biologi oftast används som ett medel för att hävda en binär syn på kvinnor och män finns det även på neurologisk nivå en ansenlig variation mellan olika individer avseende hur hjärnan fungerar.

Moral, medkännande och annat touchy-feely stuff. Del 1 - Empati och hjärnans simulator.

Tidigare trodde många att nyfödda spädbarn inte relaterade så mycket till omgivningen, något som inte minst återfinns i uppfattningen om att barn har en "normalt autistisk fas” tiden efter förlossningen som lanserades av Margaret Mahler. Senare forskning har dock visat att så inte är fallet utan att även mycket små barn relaterar till, och visar intresse för, andra människor. Redan barn som är några veckor gamla uppmärksammar de människor mer än för andra föremål eller rörelser och efter några månader läggs en av grunderna för att sätta sig in i andras upplevelser - de börjar så smått inse att andra kan ha egna intentioner. Ett annat namn för det som försiktigt börjar växa fram här är det som kallas "theory of mind", dvs förmågan att förstå att andra har tankar, känslor och målsättningar och kunna uppfatta vad som pågår inom andra med hjälp av mimik, kroppsspråk, språkliga antydningar och kunskap om hur andra brukar reagera i vissa situationer. Under den fortsatta uppväxten sker en snabb utveckling av den sociala förståelsen och de lär sig under de första åren även att uppfatta andras känslomässiga signaler som en del i den mellanmänskliga kommunikationen, och redan i femårsåldern är den grundläggande förmågan till theory of mind förhållandevis färdigutvecklad, medan förmågan till empati och etiskt beteende fortsätter att utvecklas under hela barndomen. Enligt utvecklingspsykologen Piaget saknar barn under ca 4 år egentligt moraliskt resonerande. Detta följs av en fas upp till ca sjuårsåldern av en rigid uppfattning av sociala regler som styrda av externa auktoriteter medan de mellan 8- till 11-årsåldern börjar inse att dessa sociala regler finns till för att skydda en själv och andra. Slutligen lär sig barn en moralisk flexibilitet där konsekvenser kan få styra interaktionen med andra och där det moraliska tänkandet även överförs till interaktionen med samhället på ett bredare och mer abstrakt plan. Denna process styrs delvis av hjärnans fysiska utveckling men också av ren beteendeinlärning som uppstår i interaktionen med anhöriga och samhället. Att bete sig omoraliskt innebär sociala straff i form av ogillande, men också genom att obehag uppstår då man sårar någon annan.

Man kan säga att hjärnan har ett ”spegelsystem” som bidrar till att imitera både affekter, handlingar och sensoriska upplevelser i vår egen hjärna genom att ungefär samma områden aktiveras när vi observerar andra som upplever detta som när vi själva upplever det. Detta möjliggör förmågan att känna med andra, som är central vid empati. Theory of mind kan ses som den "kognitiva" sättet att sätta sig in i andras upplevelser, dvs att helt enkelt skaffa sig kunskap om hur andra reagerar och upplever saker, medan empati i stället handlar om spegelsystemets paradnummer - just att känna med andra.

Argumentet att tron på Gud är i grunden nödvändig för ett moraliskt förhållningssätt och handlande är vanligt inte minst bland amerikanska kristna. Inte bara på ett epidemiologiskt, utan även neurologiskt och utvecklingspsykologiskt plan motsägs dock detta av människans utpräglade förmåga att redan i tidig ålder kunna ta andras perspektiv och känna med dem. Även om denna utveckling sker i samspel med det samhälle man befinner sig i så förefaller vi vara "hårdkodade" för att påverkas av andras smärta. I själva verket är det nog till stor del snarare våra spegelneuron, och andra neuronala strukturer, som vi bör tacka för våra (förhoppningsvis) sunda värderingar, inte Gud. Sedan kan ju gudlösa ateister lätt bortse från värderingar som i sig inte baseras på några konsekvenser för en själv eller andra andra, vilket i min åsikt inte direkt är någon förlust.

Moral, medkännande och annat touchy-feely stuff.

För ett tag sedan skrev jag en hemtenta i kognitiv neurovetenskap och jag har här skrivit om delar av den till en serie i tre delar om empati och förmågan att ta andras perspektiv, med mindre neurobabble. Jag debunkar här påståendet den omoraliska ateisten, benar upp missförstånd om autismspektrumstörningar och psykopater, samt lägger fram belägg för att det kan vara bra att må dåligt och för att vår godhet drivs av iskall själviskhet.

Del 1: Empati och hjärnans simulator.
Del 2: Autismspektrumtillstånd.
Del 3: Psykopati.