måndagen den 28:e december 2009

Riskerna med oreglerad alternativmedicin.

Journalisten Anette Nyman, som nyligen har kommit ut med boken ”Terapeuten – en avslöjande historia om hur det kan gå till i den alternativa terapin”, skrev härom dagen en välbehövd debattartikel i Aftonbladet om riskerna med alternativa terapier. Även om många upplever dessa behandlingar som välgörande så finns det andra som känner sig kränkta, får biverkningar eller mår sämre av annan orsak. Till skillnad från oss som arbetar inom riktig sjukvård kan de inte granskas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och de har inte lagstadgad tystnadsplikt. Men vad händer då när alternativmedicinska behandlare begår allvarliga misstag?

"Och vad värre är, det finns oerhört små möjligheter att från myndighetshåll ingripa när patienter eller klienter upplever att de blivit behandlade på ett felaktigt sätt.

Ett färskt fall rör en kvinna som vänt sig till Socialstyrelsen med allvarliga anklagelser mot en stor svensk kursgård för alternativ terapi. Hon säger i sin skrivelse att hon aldrig tidigare i sitt liv har blivit så kränkt. Det enda Socialstyrelsen kan göra är att diarieförde ärendet eftersom hälso- och sjukvårdslagen inte omfattar alternativa behandlingsformer. Frågan är: Vems är ansvaret när vilsna människor far illa och det saknas oberoende organ som granskar alternativterapin?

Till skillnad från de av Socialstyrelsen legitimerade psykoterapeuter behöver inte alternativterapeuter följa hälso- och sjukvårdslagen. Den tvingar psykoterapeuter att bedriva verksamhet som utgår från vetenskap, man måste föra journal och hålla sig till tystnadsplikten. Om en psykoterapeut misstänks för oegentligheter prövas ärendet av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN. Denna kan i sin tur dra tillbaka legitimationen, vilket i praktiken leder till yrkesförbud."
Nej, i praktiken finns det nästan obefintliga möjligheter att stoppa en alternativ behandlare om denne inte exempelvis tafsar på Hälso- och sjukvårdens område genom att påstå att han eller hon kan bota svåra sjukdomar som t ex cancer, eller andra grövre överträdelser. Resumé skriver dock om ett fall där en hälsoklinik, utan grund lovat att kunna diagnostisera och bota sjukdomar med alternativa metoder, samt auktoriserat sig själva, fått smäll på fingrarna:
"Förbudet rör exempelvis att ge intryck av att produkterna kan analysera, kontrollera eller diagnostisera sjukdomar om så inte är fallet. Företaget får heller inte marknadsföra läkemedel som inte är godkänt eller registrerat för försäljning som läkemedel. Man får inte ge intryck av produkterna kan bota eller lindra sjukdomar. Vid marknadsföring av hälsoklinik eller liknande mottagning får man inte ge intryck av denna är auktoriserad av en myndighet, organisation eller något oberoende organ. Redan 2008 påpekade Konsumentombudsmannen, KO, att Alternativa Hälsoklinikens marknadsföring är vilseledande och att rättsliga åtgärder kan komma ifråga. Trots påpekandet fortsatte marknadsföringen och nu har alltså ärendet avgjorts av Marknadsdomstolen. Om Gert Hallengren och hans kollega inte rättar sig efter domen riskeras vite på 750 000 kronor samt ersättning för eventuella rättegångskostnader."
Här är det dock Marknadsdomstolen och Konsumentombudsmannen som har varit inblandade, inte Socialstyrelsen eller annan instans som mer specifikt har som uppdrag att skydda människor mot farliga behandlingar.

Olyckligtvis är det ofta sköra människor som faller i kvacksalvares fällor och alternativmedicinarna har oftast inga hämningar att utlova lindring av svåra psykiatriska tillstånd. Jag hävdar att något måste göras för att skydda dem som går till alternativmedicinska behandlare, dock håller jag inte med om Anette Nymans förslag att registrera alternativa behandlare i en statligt kvalitetsregister eftersom det troligtvis skulle innebära en mycket olycklig legitimering av behandlingar som saknar vetenskapligt stöd. I stället kanske en förändring av hälso- och sjukvårdslagen, med hårdare krav på vad man faktiskt får utöva som alternativmedicinare, skulle kunna vara en lösning. Ingen ska t ex ha rätt att utlova bot eller lindring mot depression, stress eller ångesttillstånd genom att balansera "patientens" energier eller trycka på akupunkturpunkter!

2 kommentarer:

zooey sa...

Ett nationellt register skulle definitivt bara missbrukas -- det skulle ses som en kvalitetsstämpel för verksamheten, även om det inte alls är det. Myndigheter bör nog inte ägna sig åt att registrera och hantera kvacksalveri på det sättet.

Sedan kan man ju fråga sig en annan sak också: vad som egentligen avses med "kränkning". Det, liksom olika former av bedräglighet, skulle ju kunna tänkas falla under det kriminaliserade området. Det förvånar mig lite grand att dessa alternativmedicinpraktiker och gurus så sällan råkar ut för någon som går till polisen och anmäler dem...

Technicolor sa...

Tyvärr är det inte så lätt att komma åt dem med lagliga medel, och många är nog "true believers" som viftar undan saker lite för lätt.

Jag polisanmälde faktiskt en snubbe som på en föreläsning berättade hur han behandlade cancer och AIDS med magneter, men tyvärr blev ärendet nedlagt omedelbart eftersom ord stod mot ord.

http://technicolorblog.blogspot.com/2009/10/harmoni-expo-del-1-pseudovetenskap.html

 
Copyright © Technicolor