Skillnaden mellan skeptiker och "skeptiker".

Aftontidningarna har ju som bekant en tendens att alltför ofta sprida missuppfattningar och ovetenskapliga idéer, men nu har Expressen tagit på sig skeptikerhatten och granskat den sk sanningsrörelsen. Denna rörelse tror att 9/11 är ett insiderjobb som USAs regering själva ligger bakom, men hos delar av rörelsen, bland annat hos många av ledargestalterna, finns det även betydligt mer excentriska inslag i övertygelserna. Vissa blandar in allt från Illuminati till utomjordingar, inspirerat bland annat av den brittiske konspirationsteoretikern David Icke som hävdar att t ex George W. Bush och Hillary Clinton är rymdödlor från solsystemet Draco. De flesta som tvivlar på de officiella rapporterna har troligtvis mindre udda uppfattningar, och misstänker nog t ex bara att USA ville ha en ursäkt för att starta ett krig. Däremot är det också viktigt att påpeka att många av företrädarna för rörelsen har en extrem verklighetsuppfattning. Något som påpekas i artikeln är att man från olika ideologiska perspektiv anpassar åsikten till sin agenda:

"Mats Sederholm förstår att tron på reptiler från rymden kan sänka hans trovärdighet. Han påpekar på forumet att utomjordisk styrning är något som man kan "plocka bort" ur hans skrift "Illuminati for dummies" ifall målgruppen för dokumentet är "vanligt folk". Sanningsrörelsen är ingen fast sammansatt organisation, men dess teorier går att göra till "sina" för många grupper med egen agenda: nazister som påstår att det är en judisk konspiration, new age-aktvister som menar att det handlar om att "robotisera" människorna, kristen extremhöger som menar att satan ligger bakom Illuminati - och så de reptiltrogna."

I Sverige har sidan vaken.se en central roll för sanningsrörelsen. Här är det dock inte bara 9/11 som diskuteras, utan man driver t ex också en kampanj mot influensavaccinet och fyllde för ett par veckor sedan Stockholms innerstad med klisterlappar som hade budskapet att man inte ska vaccinera sig. Som överskrift på sin blogg säger de att "kunskap är frihet" och hävdar ofta att de vill kritiskt granska all tillgänglig information för att hitta fram till sanningen. Tyvärr har de, som de flesta konspirationsteoretiker, ju inte en alltför objektiv och rationell inställning till kunskap.

En gång när jag pratade med en bekant och nämnde att jag var en skeptiker och prioriterade kritiskt tänkande sa han, till min förfäran, "jaha, du är typ en sån där som tror att USAs regering låg bakom 9/11?" För egen del tror jag att jag är ganska miljöskadad av att följa många amerikanska bloggar och podcasts, som The Skeptic's Guide to the Universe, Skepticality, Skepchick, Skepticblog, Neuroskeptic och Skeptoid. Ordet "skeptic" tycks vara betydligt mer etablerat i USA och i viss mån i Storbritannien. I Sverige förefaller det dock ha en annan innebörd för många: någon som är kritiskt inställd till den kunskap som "etablissemanget" hävdar. Någon som ifrågasätter "västerländsk medicin", konsensus bland forskare, det mesta som statliga företrädare hävdar etc.

Ett, enligt mig, viktigt kriterium för en sann skeptiker är att det är metoden som är fokuset, inte slutsatsen. Med det menar jag att vi inte t ex är för västerländsk medicin och mot alternativmedicin, för statligt sanktionerad åsikter och mot konspirationsteorier. Att vara skeptiker är att vara för det som de mest pålitliga källorna pekar mot.
Det är sammanfattningsvis viktigt...
1) Att använda sig av seriös källkritik - all information är inte lika trovärdig. En omfattande metastudie av SBU är mer pålitlig än en artikel skrivit av en lekman och publicerad i "Homeopatic Weekly."
2) Att använda sig av ockhams rakblad i stället för lågsökta och invecklade förklaringar.
3) Att anpassa sina slutsatser till bevisen i stället för att söka efter bevis för de slutsatser man vill komma till.
4) Att låta sig ledas av fakta - inte bara starka känslor.
5) Att förstå att anekdoter inte är fakta.

Ett återkommande tema för både konspirationsteoretiker och de som promotar pseudovetenskap är att avsaknaden av konkreta belägg ses som ett tecken på att sanningen undertrycks. Slutsatsen tenderar att bli: "bevis=åsikten stämmer", samt "inga bevis=åsikten stämmer". Man använder gärna tveksam, eller mer eller mindre orelaterad forskning i den mån det är användbart. I annat fall nöjer man sig ofta med att uttrycka åsikter som om de vore argument och tycks se själva det faktum att de har en åsikt som går emot vad som anses som mainstream som en motivering för att deras uppfattning stämmer. Dessutom drar själva förekomsten av belägg för den motsatta åsikten vanligtvis igång påståenden om fabricerade bevis. Kritisk granskning uppfattas ofta som försök att sätta munkavle på dem. Att en åsikt går emot etablissemangets uppfattning gör den inte automatiskt mer korrekt eller mindre beroende av bevis!

Som Lars Lindström illustrerar i sin krönika om reaktionerna kring artikeln är det inte direkt svårt att hitta belägg för en uppfattning om man söker efter tecken. Men att vara en sann skeptiker innebär att se kontexten och hela bilden - inte stirra sig blind på detaljer som kan utnyttjas för att hävda den åsikt man redan bestämt sig för. Sunt kritiskt tänkande innebär inte bara en kritiskt, utan även en objektiv, inställning.

Läs också Tankebrotts debattartikel.