Länsrätten i Luleå har nu beslutat att Jan-Olov, som kallar sig Madeleine när han klär sig som kvinna, nu faktiskt får heta så i mellannamn. Detta är något nytt eftersom det finns tidigare prejudikat på att ens namn ska vara i enlighet med ens kön men man kan ju verkligen undra varför detta egentligen är något som skulle vara kontroversiellt. Som Madeleine säger i en tidigare artikel "Jag tycker det är konstigt att jag som vuxen människa inte får bestämma själv." För, herregud, vem skadar det? Om man tänker sig att (i huvudsak) könsseparerade namn var ett nytt förslag som vi inte hade några förutfattade meningar om, skulle vi verkligen sätta oss ner och bestämma om namnsegregering baserat på kön? Det skulle åtminstone bli ansenliga debatter, nu uppfattas det ju i stället som något självklart. "Jag undrar, vem störs egentligen av att jag byter namn", säger Madeleine. Tyvärr är nog svaret på detta: oerhört många. Att människor på ett eller annat sätt går utanför könsgränserna är något som väcker mycket känslor. Detta tenderar att inte bara orsaka problem för transpersoner utan även för oss homo- och bisexuella. Könsroller och heterosexualitet är starkt knutna till varandra. En riktig man är inte ihop med andra män. En riktig kvinna är inte ihop med andra kvinnor. Dessutom är det ju i praktiken så att homo- och bisexuella inte alltid är lika könsrolls-kosher som heterosexuella vilket verkar störa många. För att citera en klasskompis på universitetet "jag har inte något emot killar som knullar med killar så länge som de beter sig som riktiga män." Ska man ändå envisas med att vara bög ska man i alla fall se till att man gillar sport, bilar och att dricka öl. PS: Grattis Madeleine!
Andra som bloggar om ämnet: Trollhare, I Cattas lilla värld, Majs, Beas tankar och Amanda Brihed.
2 kommentarer:
Grattis!
Majs :)
Tack :-)!
Skicka en kommentar